Hela jag är i ett lyckorus just nu.
Jag har varit på Lasse Lindh-konsert.
Vi träffades innan och allt var underbart fint.
Jag stod längst fram i mitten och på sista låten hände det som aldrig hänt mig förut.
Jag grät. På en konsert.

Jag har berättat det för Lasse, att jag aldrig gråter på konserter, då när vi fikade i Stockholm,
så sa jag det till honom förut, som påminnelse liksom,
och då sa han, åh, men det gjorde du ju nu.
Så tog han händerna om mig och pussade mig på kinden.

Vi träffades alltså efter konserten.
Jag slog på stort och köpte två t-shirtar, två singlar, ett album och en poster.
Givetvis signerade han alltihop!
Vi kramades massor och han sa fina ord och var sådär fantastisk som bara han kan vara.
Verkligen underbart.
Jättefint.

Jag fick även ett plektrum av honom. Fint.
Jag fick ett plektrum av Jonna Lee också. Hon var verkligen jättesöt.
Jag hade ställt in mig på att inte gilla henne, eftersom hon är fuskig och får åka runt med Lasse...
Men så kom hon in på scen och var så underbart söt!
Hon spelade jättefint och låtarna föll mig precis i smaken.
Så, hur kan man inte gilla henne? Det undrade jag och kom på att, hon var ju jättebra, visst gillar jag henne!


Nu ska jag sova, min fina mor fyller jämnt idag, dvs den 19 oktober.
Ska upp och fira henne senare idag, efter jag har sovit alltså.

Godnatt alla fina människor, hoppas ni har haft en jättehärlig kväll, det har iaf jag haft!


(senaste smset från Lasse: "Du är underbar!")